Stundens ingivelse

Stundens ingivelse

Att jag aldrig lär mig! Jag kommer hem från min kvällstur full av rispor på benen och knottbett i nacke, huvud, knäveck och vrister. Och det är inte första gången sånt händer.

Borde ha klätt på mig lite mer, haft bättre skor och kanske myggmedel med mig. Det är mycket man borde… Men så blir det när stundens ingivelse tar tag i en – man glömmer bort, hinner inte tänka alls!

Idag var ändå en lugn dag. Inga guidningar, ingen kurs eller föreställning. Kunde sova ut på morgonen, äta frukost med bok på altanen under tallens skugga. Ha vänner på besök, svara på mail, ta hand om torkade växter och fara på ärenden. Och så hinna med lite plockning förstås: ormrotsgroddar och ljung blev det idag.

På kvällen blev jag ”på eens”, dvs ensam med mig själv. Som jag inte varit på flera veckor. Blev lite handlingsförlamad plötsligt. Vad ville jag göra? Äta en god middag, titta på TV, ringa och långsurra med någon kompis, lösa korsord?

Det blev ingen middag ens. Det bidde hallon. Små underbara klarröda skogshallon. En hel liter tog nästan två timmar att plocka, de har precis börjat mogna så man får leta på ett tag. De är ju rätt speciella hallonen, de finaste och mognaste vill ju släppa fästet och ramla på marken om man kommer åt grenen lite för burdust. Så man måste smyga med handen under bladverket där de knappt syns och låta dem falla ner i handflatan istället. Buskarna är fulla av småtaggar som river benen och armarna randiga men sådana petitesser är inget man tänker på när man håller på.

Vad tänker jag på då? Allt och inget. Funderar på begreppet ”stundens ingivelse”. För det var ju så jag kom iväg, och som jag nästan alltid tar mig ut på mina plockningsturer. Bäst passa på, en fin varm kväll och det lyser av små klarröda bär i periferin. Snart kommer åskan, bäst passa på även om det skulle vara skönt att bara halvligga i soffan hela kvällen.

Hur många i dagens läge har tid med ingivelser i stunden? Förutom på semestern kanske. Men en vardag? Kanske stundens ingivelse bara räcker till en stund i fåtöljen med ett glas vin. Jag har nog förutfattade meningar – särskilt om stressade stadsbor. För jag tror att de nästan aldrig har tid för spontanitet i deras genomstrukturerade och planerade liv. Vi landsbygdsbor kan säkert också ha det så, men det känns som om det finns många fler möjligheter till spontana möten, fika-träffar, promenader, bärplockning… Stunder själv och stunder tillsammans. Bara för att det passar så bra just då. Min son skulle komma förbi efter jobbet idag och hämta gräsklipparen för att klippa sin fars gräsmatta (han är till fjälls några veckor till), men det blev en sen fisketur med kompisen istället. Perfekt ingivelse!

Ur en hallonbuske flyger en insekt ner på marken. Någon slags svärmare? Vacker. Hukar mig ned bredvid den och tar en bild. Råkar stöta till litermåttet jag plockat hallonen i som givetvis ramlar omkull. Tusan också! Snabbt kommer sen tanken ”jaha, det var dags att ge tillbaka”. Brukar tänka så när jag tappar något i backen eller förlorar något. Fick lära mig av en vis man att man alltid måste ge tillbaka något när man får mycket själv. Om man inte gör det så blir man av med saker. Han sa att det var de osynliga som tog det som de behövde om man inte gav dem något ibland. Som med tomten som ska ha gröt på julafton. Jag kallar det för livet. Om man inte ger tillbaka till livet, så ser det till att man på något sätt blir av med nåt. Balans…

Åskan mullrar och är på ingång. Jag skyndar mig hemåt, men vill ju plocka lite till som kompensation för det jag tappat. Girig är jag och lite tjurig emellanåt! Hinner hem precis för att hinna ta in tvätten, dra ut kontakterna och stänga till de vidöppna fönstren. Så kommer regnet. Det efterlängtade regnet! Snart kommer kylan också, bara en dag kvar av värme. Så skönt det blir att plocka utan att bli dyngsur av svett och kanske kommer jag hem med färre rispor på benen när man har vett att klä på sig ordentligt igen.

Det blev en fin kväll. Full av rispor, knottbett, tankar och hallon. Snart kommer sonen förbi (nästan midnatt!) med en nyfångad harr som jag ska få. En bra kväll, bättre än TV.

2018-08-02T00:39:22+00:00 augusti 2nd, 2018|0 Comments

About the Author:

Leave A Comment